Har visst missat att skriva på ett tag. Det händer i för sig inte så mycket spännande saker i mitt liv mer än lite svek här och där. Men än så länge är jag inte helt krossad i alla fall.
Jag äter, kanske inte så pass mycket som man egentligen ska men jag tänker ta det i min takt nu. Då ingen hjälp erbjuds måste jag ta hand om det själv och då klarar jag inte av att göra allt på en och samma gång. Det är bara lite jobbigt med tanke på att jag har gått upp i vikt och min mage har börjat puta ut. Okej, jag vet inte vad jag väger men jag har gått upp, det vet jag. Tror i för sig det har mycket att göra med medicinerna. Blir så himla sötsugen hela tiden och klarar inte av att stå emot. Så jag tänker hela tiden att jag borde äta mer regelbundet, men allt bli jobbigt.
Jag är inte ett dugg fri från dumma tankar men just nu är det bara tankar och inget mer. Har inte gjort något dumt på två veckor ungefär och jag är faktiskt lite stolt över det. Att jag har lyckats att tygla ångesten något och få inse att den faktiskt släpper om man bara härdar ut.
Haft dbt, både grupp och individuellt. Det känns lite bättre nu än innan. På gruppen har vi börjat gå igenom lite mer sånt som känns lägligt för mig. De individuella samtalen ger mig ganska mycket oftast. Hon är så bra min terapeut och jag är glad att jag har just henne.
Min hund Enya har börjat bo hos mig nu här hos mamma och det känns bra. Det är skönt att ibland veta att man är tvungen att gå ut och gå med henne. Det får mig att komma ut lite och inte bli helt instängd vilket jag annars riskerar att bli.
Sjukskrivning går ut sista oktober och då får vi väll se om den förlängs eller hur det blir med det. Just nu så vet jag inte riktigt vad jag vill. Är sjukt nedsämd och hittar inte glädje i speciellt mycket nu för tiden. Försöker ta mig igenom dagarna så gott det går utan att somna ungefär. Jag är alltid trött men ändå svårt att sova. Det är som en konstig cirkel i humöret och det verkar inte spåra ut på rätt sätt. Jag vill finna glädje, känna hopp och framförallt orka leva detta liv.
Jag vill inte ta livet av mig, jag orkar bara inte leva som jag gör just nu.
Så, det var lite om hur det känns just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar