söndag 17 juni 2012

Fan rent ut sagt

Jag har lust att skrika, slå, springa och gråta.. Samtidigt. Men med knappt 2 timmars sömn tror jag inte att jag orkar det.
Jag tog inte min sömnmedicin för jag kom hem sent och jag blir som bakis om man tar den för sent. Men sak samma tänkte jag då det hade varit en känslomässig kväll, jag somnar nog. Men nej, så var inte fallet.. Så då blev det att försöka underhålla mig så att det inte skulle skrika för mycket i huvudet.. Och det gick ju som det gick det också..

Sitter och väntar på samtal från vännen min. Sen tror jag att jag ska försöka ta mig till arbetsterapin. Skulle planera handling inför matlagning imorgon... Sen får vi väll se hur dagen blir.. Spännande!

Det är sjukt!

Det har kommit fram så jävla mycket saker nu ikväll. Var hemma hos en vän och fikade och helt plötsligt kom allt upp. Alla sms lästes upp och vi började snart att förstå mer och mer, vi har båda blivit fullständigt manipulerade. För henne har det gått längre än för mig men hade det inte kommit fram så hade det säkert blivit värre för mig också. Att hålla på så mot två kvinnor, som för det första är väldigt sårbara, är bara skamligt. Att sedan få dem två att gå emot varandra är bara patetiskt och fullständigt sjukt.
Jag mår dåligt att jag har skrivit vad jag har skrivit om min vän. Men hon vet nu allt och det kanske kan göra mig lite lugn. Men jag har aldrig gjort så förr, aldrig varit så grov och elak och jag skäms. Jag skäms för mitt beteende men måste verkligen få ut det.
Nu är vi starkare än förr, vi är enade att detta ska få ett slut, det är vi två mot världen igen. Vi ska gå i botten med detta och vi vet att vi kommer att vinna. Vi har bevisen och det kan inte gå emot oss.
Jag vill inte göra så för att sätta dit någon på rak arm. Jag vill bara hindra att det händer igen samt att rena mitt samvete och få ur mig det. När man är svag råkar man vara extra mottaglig och det blev bara fel från första början faktiskt.

Nu fattar ni kanske inte ett skit och det är inte heller meningen. Det kanske kommer komma fram så småningom men just nu tänker jag inte skriva exakt vad som har hänt. Jag var bara tvungen att skriva av mig, ni vet hur det kan vara.
Nu ska jag försöka sova, imorgon kan bli en tuff dag!

lördag 16 juni 2012

lördagstrams

Är helt slut i kroppen och huvudet!
Studentfirande igår för fina Erica och idag för min lilla prins Crille. Sjukt grattis till dem båda och det har varit riktigt trevligt men nu är jag som sagt sjukt trött. Igår hos Erica så ville hon inte dra in till Jönköping på kvällen så vi höjde upp musiken och dansade loss i lokalen istället, sjukt kul!

Men det är alltid så mycket mat på dessa tillställningar.
Nu känns det som att jag har gått upp 10 kilo bara i helgen, och helgen är inte ens slut. Okej, egentligen, min logiska tanke vet att så är inte fallet men ändå. Det är känslorna som är själva monsterna.

Jag är nervös hela tiden inför den 28:e, blääääääääää!
Kom även på att tänka att jag inte har hört av mig till ätträningsenheten angående det där bedömningssamtalet. Jag skulle ju liksom ha åkt dig och då var jag inlagd. Ringde till dem och kom väll fram till att vi skulle höras. På ett sätt så vill jag liksom låta dem veta att det verkligen inte går bra, vilket dem kanske anar men samtidigt så känns det ovärt. Jag kommer ändå aldrig kunna få hjälp från dem igen om jag typ inte flyttar till Jönköping typ. Om dem ens kommer att få vara kvar. Vilket jag inte ens fattar att dem har diskussioner om. Lyft blicken från era jävla skrivbord och titta ut bland folk. Det är så många som har bekymmer. Och även om maten går åt helvete nu så har det ändå hjälpt mig när jag gick där, det gjorde verkligen det!

Jag läste någonstans att man är inte frisk från sin ätstörning bara för att man slutar på någon behandling. Om man 1 år efter avslutad behandling inte har haft några större bakslag och har kunnat lösa allt, då är man frisk. Och det låter verkligen vettigt i mina öron. Tänk er själva.. En alkolist har fått behandling men håller sig inte "ren" under 1 år. Inte fan kallas han för frisk då. Samma sak som vissa har alkoholen som ett beroende så är maten ett beroende på olika sätt för folk med ätstörningar.

torsdag 14 juni 2012

Varför är inte världen rättvis

En nära släkting har kämpat emot cancer allt för länge nu, fått en massa behandlingar som inte kroppen har svarat tillräckligt bra på. Nu har hon blivit värre och är återigen inlagd och mår inte bra. 
Och jag blir så förbannad. Hon har inte gjort något för att förtjäna att gång på gång få må dåligt. Hon har varit en helt underbar människa gentemot vår familj, sin man, sina barn och alla andra runt omkring. Varför blir hon drabbad utav detta helvetet för?
Jag skulle ta över hennes lidande när som helst. Jag menar, på ett sätt att jag nästintill "misshandlat" min kropp och själ de senaste åren så attackera mig istället. Inte någon som på alla möjliga sätt har tagit vara på livet och inte hållit på så som jag har gjort.

Visst, jag vet att det är fel att säga så. Men jag är så arg på cancer och hon förtjänar det bara inte, så känner jag. Jag blir tankspridd och funderar helt seriöst vad fan jag själv håller på med. Går runt i livet och tycker att jag är tjock.. Det går inte ens koppla till kampen mot cancer, fuck!
Okej, det kommer väll inte göra så att jag mår bättre precis men jag blir förbannad på mig själv.

Öronbarn

Jag hatar mina öron.. Att dem aldrig kan ordna upp sig. Nu ska jag fundera huruvida min hörsel är på höger öra och anser jag att det är jobbigt nersatt ska detta opereras i höst. Yeeeey..

Sen läkarsamtal på mottagningen, med världens segaste och töntigaste läkare. Skojar verkligen inte! Ett samtal på tio minuter och jag har aldrig varit med om mer pinsamma stunder utav tystnad på den korta tiden..

Hittade en fin tavla hos öron i Nässjö som psykvården borde läsa!

onsdag 13 juni 2012

man kan inte äga varandra

Den 28:e ska jag visst ha bedömningssamtal om DBT- behandlingen. Jag HATAR att ha bedömningssamtal. Det gör mig sådär äckligt nervös att dem liksom kommer säga att jag inte alls behöver sådan terapi och vad fan ska jag göra då rent ut sagt. Visst, man ska inte tänka så kanske men det är rätt svårt att inte göra det kan jag säga.
Är lite spänd hur fan jag ska hinna med allt imorgon.. Öronmottagningen i Nässjö vid halv tolv, läkaren i Eksjö vid ett, träffa Elle efter det, lunch med familjen då Oskar slutar skolan. Uhhh, kommer säkerligen vara helt slut!!

Idag åt jag lunch med pappa på Keskins, duktigt gjort!
Sen gick det som det gick.

Nu ska jag lägga mig och sova. Hade ett mycket givande och bra samtal med en vän nyss, i typ sådär två timmar. Men det var väldigt skönt och jag fick ganska mycket att tänka på faktiskt!

måndag 11 juni 2012

Fotboll....


Åhhh, fotbollsvm.... Sverige, hejja...

Okej, ska inte ljuga. Jag tycker inte riktigt om sport och bryr mig inte det minsta om att dem spelar. Men kommer ändå ha full koll hur det går då min bror är tokig i det, och även mamma. Hon kommer snart hem från tjejkväll med sina jobbarkompisar och lär typ dundra in hit och sitta och skrika ikapp med bror min. 

1 h promenad, jag är svettig! Problemet är att all svettighet kommer på en och samma gång. När man kommer hem så blir man helt slut och det rinner ifrån en typ. (Trevligt att berätta det Emma...)
Ska hoppa in i duschen straxt i alla fall och lyssna på skriket ifrån soffan.
Träffade psykologen idag, skitsamtal. På torsdag ska jag träffa läkaren för att prata om fortsatt sjukskrivning, psykologen tyckte nog att jag skulle vara sjukskriven en lite längre tid.. Nog det smartaste som kommit ut från den munnen på länge.